Polarskens livsresa

Instabil personlighet. Intensiv och obeständig som ett polarsken. Ypperlig skönhet i ögonblicken, ofattbart fantastisk, kraftfull och magnifik.

2006-03-17

sol, tfnsamtal och städning

Ex:et kom och hämtade Ida och Saga omkring kl. ett. Ida hade kräkt vid tolv-halvett.
Jag ringde Pål på hans mobiltfn i NL och pratade ca 2 min. :)
Jag borde städa i min lägenhet, men har fått otrevlig huvudvärk igen, så jag tror inte det blir så våldsamt mycket renare här. Kanske att jag hobbar lite istället och försöker få i mig tillräckligt med vätska. Jag har glömt ta min medicin oxå idag, och det måste jag göra genast.
Kram!
/Polarsken

Ida & Saga

Var hos Ida och Saga från i tisdags förmiddag till igår eftermiddag. Då åkte vi tre hem till mig och de är hos mig idag på förmiddagen, sen komer Ex:et och hämtar dem.
Vi pysslar, och frukost är på gång. De vill ha äggmackor. Ett av 4 ägg var ruttet och smällde i kastrullen. Det luktar väldigt illa.
Saga har diarré, så egentligen borde hon inte få äggm ifall att hon är dålig. Inte lätt att veta om hon bara "ätit något" eller är dålig på riktigt.
Jag är inte heller bra i magen.

Måste tillbaka in i köket, skriver kanske mer senare! :)
/Polarsken

2006-03-13

strax iväg

Om en liten stund ska jag gå hemifrån, ta bussen till Samhället sen tåg vidare till Psykorten. Har tid hos psykoterapeuten klockan tio. Efter det ska jag till stationen och vänta på en buss vidare till mamma. Hon är färdig med koftan till Ida, och jag ska hämta den. Och kolla vad jag behöver av badlakan och antagligen annat. ANtingen skjutsar hon mig hem, eller så tar jag bussen hem.
Jag har tagit medicin och ätit frukost.
Nu är det dags att borsta tänderna, få på mig kläder, stänga TV och dator, ta ut soporna och gå till bussen.

/Polarsken

distraherad

Vad jag behöver lära mig är att bli målinriktad, inte så lätt distraherad, ledd in på sidospår. Ledd och ledd, förresten - jag traskar glatt, lätt och ledigt in på sidospåren utan att någon behöver leda mig in på dem.
Och det är det viktigt att jag vänjer mig av med.
Ingen mer hänsyn till andra människors önskningar och behov, ingen mer hänsyn till min rastlöshet och nyfikenhet. Vill jag göra något annat en stund så får jag rappa på med att bli klar med det jag håller på med istället.
Jag ser inte direkt fram emot jobbet att nå detta målet, men inser vikten av det, rent logiskt.
Kanske jag fortfarande kommer att kunna uppskatta saker och göromål.
Eller, egentligen tror jag att jag i större grad kommer att kunna det, men jag vill inte erkänna det för mig själv ens, att mina impulser leder mig fel...

/Polarsken

2006-03-12

fortfarande här

Jag är fortfarande här.
Jag är inte aktivt självmordsbenägen.
Problemet är att jag vill leva, inte bara överleva till en evighetstillvaro av ännu mer överlevnad.

/Polarsken

farväl

Jag kan inte leva som man ska i Samhörigheten utan att känna det som om att mitt liv är meningslöst och saknar viktiga ingredienser, men jag vet att det vore det rätta att göra, så om jag bara har modet kommer jag att välja att inte leva alls.
Jag vill dö, så att jag inte aktivt väljer att ha ett liv med mening och kickar för mig.
Jag vill kunna ha sex med de som vill ha sex med mig och faller mig i smaken. Jag vill inte vänta på att jag eventuellt nån gång i framtiden lär mig att älska, hittar nån att älska, som kanske till och med älskar mig, och har mycket pengar så jag inte behöver engagera mig i överlevnad mer, och sen ta livstidsstraffet äktenskap för att få ha sex, och bli konstant förnedrad på allsköns sjuka grunder i all evighet.
Jag har testat en variant på det temat, och det funkade inte.
Jag vill inte känna att jag gör nåt fel och fult när jag är ensam med en person av det motsatta könet som inte är en biologisk familjemedlem till mig - jag vill känna att jag kan öppna min dörr och välkomna en eventuell besökare även om det råkar vara någon av det motsatta könet, och även om han kommer ensam och jag inte har någon annan hemma hos mig.
Jag vill kunna ha vilken frisyr jag vill, vilka kläder jag trivs i när jag inte har betalt för att vara utklädd. Inte tänka på om det är representabelt eller om nån kan råka bli stött för en eller annan detalj i mitt utseende.
Jag kommer ju inte få det i livet efter detta heller.
Om jag aldrig kan få uppnå några av mina önskningar så kan jag lika gärna vara död.
God natt & Farväl!
/Polarsken