Ett nytt täcke

Yippie!
Mitt nya täcke kom idag, tillsammans med 2 nya kuddar, en väggljusstake och lite sängkläder. Men framför allt täcket. Jag har ett täcke igen, jag slipper sova med massa olika plädar och ett överkast över mig, jag har ett riktigt täcke igen! Jag hoppas jag kommer att sova gott inatt!

Möte på soc. Jag försvarade ex:et, för jag tror inte honom om att ha misshandlat eller på något annat sätt förgripit sig på något av våra barn, eller något annat barn heller, för den delen. Det är baserat på att ha iakttagit honom tillsammans med vardera av våra döttrar, inte minst när de var nyfödda, för att utesluta att något kunde försiggå som inte var till deras bästa. Jag ville inte behöva säga "Det slog mig aldrig..." så av principskäl iakttog jag honom. Och har inget att anmärka.
Det är även baserat på hans reaktion när han fick besked om vad han misstänktes för, och hans sätt att vara när han var hemma hos mig med kläder och saker till flickorna, och allt pekar konsekvent på att han i grund och botten är en bra förälder, han har ingen aning om vad som kan ha föranlett misstanken mot honom, och jag vet att han inte vill annat än barnens bästa, och hans bedömning om vad som är deras bästa är mer än adekvat, enligt hur jag uppfattar honom.
Jag är skitarg, och orkar inte skriva mer om det.
Töserna har det efter förhållandena bra på utredningshemmet. Ida träffade sin nya/temporära klass igår, när jag var och hälsade på dem, och Saga träffade sin idag.
Polisens utredning måste vara klar inom nittio dagar från att de fick in anmälan (vilket var förra fredagen, om jag förstod det hela rätt), men det tar oss ändå fram till ungefär när jullovet börjar, och det är länge oavsett vem du är (barn eller vuxen), såvida du inte ligger i koma.
Ex:et bor hos sin flickvän och hennes döttrar, för han står inte ut att vara i Samhället, eller i lägenheten när inte våra döttrar är där. Jag förstår honom.
Jag tror Ataraxen har börjat verka nu, för tankarna är diffusa, overkliga och tycks mig ovidkommande.

Nattinatt!

/Polarsken

JÄTTEspindeln i badlakanet

Det var en gång en fantastisk kvinna som steg ur sitt badkar en måndagsmorgon. Hon svepte sitt gröna badlakan omkring sig och kände någonting dråsa ner längs med kroppen och landa på golvet.
"Hade jag en hårsnodd i badlakanet?" tänkte kvinnan något fundersam och tog på sig sina glasögon för att titta efter, ty hon var extremt närsynt.
Hårsnoddar har inte åtta ben, vilket hon visste utantill, så när hon insåg att en SPINDEL rört vid hennes kropp drog hon in ett djupt andetag, tog sats och skrek ut sitt äckel över varelsen som dristat sig till att befinna sig i hennes badlakan när hon svepte det om sig. Att döma av spindelns reaktion så reagerade den på skriket och sprang och gömde sig i ett veck i en plastpåse med såpleksaker. Kvinnan hämtade ett glas, skakade fram spindeln på golvet och satte glaset över, så spindeln blev hennes fånge.
Fången fick senare en fyrkantig godisburk med ett lock med hål, att bo i, och kvinnan smackade försiktigt till en spyfluga som spindeln kunde få äta upp, och även gjorde.
Nu lever de tillsammans i största välmåga, till kvinnan får för sig att det inte passar henne längre, eller tills spindeln behagar kola vippen.

/Polarsken