fredagen o mer i cernit

Lugn o behaglig fredag.
Tog ett långt, hett bad o har mått riktigt härligt bra sedan dess, o det var ändå i morse! Sen la jag mig igen, o jag tror jag dåsade till lite.
Katja hade en stressig dag, så vi har inte träffats, men hon övervägde det om det skulle dyka upp en möjlighet.

När min syrra kom hem efter att hon hade jobbat och varit och fixat sina naglar frågade hon om det var för jobbigt för mig att hon var här, men det tycker jag inte det är, o hon tycker inte att jag är hopplöst jobbig heller, så hon stannar lite till. :)

Jag kollade igenom några års sparade (digitala) foton under dagen, o hittade en del jag inte tänkt på på länge, o en del som jag upplevde som så obekanta att jag tror jag aldrig sett dem tidigare, ungefär som om jag skulle ha tömt kameran o bränt alla bilderna på skiva utan att titta på dem. Häftig upplevelse att bli överraskad sådär!

Testade att ändra inställningar i min digitalkamera och tog lite foton men har inte tömt och kollat dem ännu. Jag tror jag ska försöka hitta manualen och kolla den noggrannt nu när jag är lite bekant med kameran och vill utvecklas som fotograf, och ta mina bilder till nästa nivå, eller kanske till och med ytterligare några nivåer högre upp!

Jag har gjort cernithjärte-pärlor dekorerade m mini-glaskulor o tycker de blev härliga som smycke/hänge på nån halskedja/länk/band till Ida, Saga, Natalie & Freja (ex:ets flickvän Hannas döttrar, alltså). Själva halsbanden och armbanden med namn har jag inte iordningsställt ännu, det kanske kan vara en av morgondagens (lördagens) aktiviteter!

Jag ska ha en sjukvikare till min bostödjare i morgon, kl 13:00.

Jag undrar vad Solvind ägnat sig åt idag, o hoppas hon har haft det bra med husdjuren, familjen och aktiviteterna under dagen.

Mössen mår bra, men jag har inte ägnat mig mycket åt dem.

Ida och Saga tänkte jag ha ringt ca kvart i nio, men då var jag så inne i "Så Ska Det Låta!" och datorspel på neopets att jag glömde att ringa. Men ex:et har inte hört av sig med en förfrågan om att jag skulle kontakta dem, så det har nog inte varit något akut för dem att vilja prata med mig eller behöva mig. Det känns skönt att de inte är så behövande längre. Då får jag inte så förtvivlande skuldkänslor för att jag inte är tillräcklig.

Nu drar jag mig undan för natten.

...ge mig en dröm - som ett nytt perspektiv...


/Polarsken