Exhibitionist? Javisst!

Pål var full på Skype igår morse. Full och ville väl ha nån å snacka med, och inte mig emot, även om jag antar att det var för att jag var den ende online på hans kontaktlista. Eller om han trots allt ville snacka med just MIG? Ja antar att jag aldrig får veta vilket.
På söndag sticker han iväg på en veckas jobb – segla en båt från där han bor till Äppelstan.
Jag måste läsa igenom chatten senare, för jag vill veta hur vi kom in på det, men i alla fall så bad han om en nakenbild. Jag letade fram CD:n där jag sparar den typen av bilder och skickade några, bl a en där en leksak jag gjort själv var med. Han frågade om det var en leksak och jag svarade att ja, det var det, och att jag är en konstnär och gör mina egna leksaker. Sen tyckte han att jag skulle ta nya bilder på mig, för borde inte morgonsolen lysa in och ge bra bilder på min mus? Men det var mulet, och om solen syns så lyser den in på eftermiddagen. Men givetvis fick han nya bilder. Utan sol. Men med ett finger in i musen, som han bad om. Trots att jag inte alls gillar att ha fingrar i mig, för det torkar ut mig.
Men-men – Pål rules.
Å jag gillar uppmärksamhet. Plus att jag antar att han gillade vad jag skickade (eller ATT jag skickade??) eftersom han bad om mer, och till och med använde emoticons när det tog tid, så jag antar att det är rimligt att anta att han tände på det, i alla fall när han var full. Å tanken på att nån kan tända på mig tilltalar mig. ? Även om det bara är ytligt och i/på fyllan. Antar han ”blev klar” för chatten typ ”ebbade ut” och han skulle lägga sig, för klockan var 4 på morgonen där.
Personligen tände jag inte sexuellt på att posera på ”beställda” och halvt ”arrangerade” foton, men på något annat eller några andra plan var det märkvärdigt tillfredsställande. Jag har svårt att redogöra för hur, tror att jag inte riktigt kan med att konfrontera alla aspekterna. Det får ligga i bakhuvudet och ”mogna” lite, så tar jag det senare.
[Vaga ledord: makt, underdånig, njutning av att tillfredsställa, bara duga, substitut, hemlig, till hands, obetydlig…]

Åkte till Sörsta. Träffade Theres och hennes döttrar. Hem till Hanna och hennes döttrar. Thé, umgicks, ritade, spelade Svarte Petter, nattade flickorna, snackade med Hanna några timmar. Trivts.
När hon och jag sagt ’god natt!’ hörde jag brottsstycken av ett telefonsamtal hon hade, med största sannolikhet med mitt ex. Det känns inte jobbigt, utan tryggt och trevligt, fast lite annorlunda eller aningen konstigt. Ovanligt.

Personligen saknar jag INTE mitt ex, MEN ett känslomässigt sammanhang.
Jag saknar Solvind. Hon är ett ”känslomässigt sammanhang” som jag ingår i, dock inte som jag menar.
Pål är ett annat, men det tycks inte vara ömsesidigt. Ibland känns det också som om det är ”på nåder”, men å andra sidan är paranoia inte ovanligt vid BPS.
Klockan är nu ca tio i två och jag ska släcka och försöka sova.
Inte lätt att sova med huvudet fullt av Pål & Solvind & ”prinsessor” & ”köttbulle-bebisen” & ”beniga systern” och ”fina systrarna”, men jag får ju åtminstone försöka.

Puss!

/Polarsken